Det kostar mer energi att vara arg än att vara glad. Men hur länge ska jag bära skulden för saker som jag gjorde för åratal sedan? Hur ska jag gå framåt, om människor omkring mig bara vill se bakåt. Jag börjar känna att jag har betalat nu. Borde räcka med, att varje gång jag ser någon berusad, eller en tom flaska eller för den delen, mig själv i spegeln, så blir jag medveten om vad jag var. Och vad jag på en sekund kan bli igen. Om inget jag gör duger, låt mig då gå vidare...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar