Skärpning.

Extremt dålig på att skriva. Bättring utlovas.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Odriftig.

Måste ta tag i mitt skrivande. När jag inte är kreativ dör min själ. Och då är inte nästa drink långt borta. Sov gott.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Tungt.

Det har varit jävligt tungt. Blir arg och ledsen på mig själv då jag stöter bort alla som bryr sig och som jag bryr mig om. Det är väl vid tillfällen som dessa man ska värna om dom man har? Kanske blir så. I vilken situation jag än befinner mig i, så känns det som om alla ser igenom mig och hur jag mår. Kan inte gömma mig...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Utan titel.

Det kostar mer energi att vara arg än att vara glad. Men hur länge ska jag bära skulden för saker som jag gjorde för åratal sedan? Hur ska jag gå framåt, om människor omkring mig bara vill se bakåt. Jag börjar känna att jag har betalat nu. Borde räcka med, att varje gång jag ser någon berusad, eller en tom flaska eller för den delen, mig själv i spegeln, så blir jag medveten om vad jag var. Och vad jag på en sekund kan bli igen. Om inget jag gör duger, låt mig då gå vidare...

Noop...

I sann alkisanda startade jag bloggen för att rensa upp inuti. Och droppa sanningar och klokerier åtta dagar i veckan... Inser hur jävla svårt det är att vara konsekvent, att skriva ens. Fan, vissa dagar så är det jobbigt att ens vara lätt sinnessjuk, istället för skvatt galen som är normen.

Idag var det nära. Planerade exakt var, när och hur, jag skulle beställa. Går inte att beskriva känslan. Som totalt lugn blandat med svår ångest. Men till saken hör ju att självbedrägeri är mitt huvudämne. Tänkte ju att det spelar ingen större roll imorgon liksom. Jo. Det hade det. För om det inte hade spelat någon roll imorgon, gör det inget i övermorgon heller, och då är allt igång igen.

Kommer vakna med ett leende imorgon. För idag, vann jag...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Nattvandring.

Detta med akut natthunger måste få ett slut!!! Damn...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Make a wish...

Om/när anden kommer ska jag önska mig följande: fånigt mycket deg, hälsan för de närmaste och mig samt, 6-8 timmar till på dygnet... Fan. Om det är det här som är vuxenvärlden, vilket jag med lätt panik börjar fatta, så ska jag nog modifiera den bilden lite. Detta funkar inte! Ska ägna mycket mer energi åt mitt inre och andra omkring. Och betydligt mindre åt allt skit som lagts på mig utifrån. Som jag fan aldrig tackat ja till och godkänt. Så. Jag tar ett kliv åt sidan och låter folk fortsätta springa i hjulet. Jag har ingen lust.
Ge mig en kram...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Måndagmorgon.

Det är lätt att tro att jag bara hackar och gnäller på SL i största allmänhet. Det gör jag. Oxå.


Men det här är ju sååååå underbart. Förmodligen något som är fel på mig men detta gjorde min dag...

Inte alls trevligt m mörker när man vaknar förresten.
- Posted using BlogPress from my iPhone

Tillbakablick.

Saknar det inte längre. Att glamma till sig och rulla hatt. Av det enkla anledningen att det var längesen jag drack för att det var kul. Missförstå mig rätt, jag har haft sjukt kul på vägen. Träffat folk jag aldrig skulle ha träffat annars, sett saker jag inte borde, och gjort lika mycket. Men det var mörkret, dimman och glömskan jag alltid visste att jag skulle landa i...
När en vän till mig, i mitt dåvarande kök, introducerade mig för stora H:et. Var saken klar, bästa dimman någonsin. Aldrig mått så bra. Men. Till och med jag fattade att det var mindre bra för någon som aldrig fattat konceptet med måtta. Och den drogen bör man nog inte ens närma sig med måtta...

Det där med måtta fattar jag för övrigt inte fortfarande. Va fan. Är något gott/kul/skönt/ varför göra nåt som känns sämre? Trams.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Eh va?

Ve den stackaren som fryser om tårna oxå. Eller värsta tänkbara scenario, hela foten!?


- Posted using BlogPress from my iPhone

Ovissheten...

Tagit första steget mot en försäljning av det gemensamma boendet nu. Undrar ifall mäklare är hemliga av naturen lr om det tillhör yrkesrollen? Helt omöjligt att veta om man kan få loss till nåt eget lr om man står där på noll. Igen...
Kanske lika bra och radera alla minnen, förneka alla ärr och bara lämna landet åt sitt eget öde. Orkar inte försöka göra allt så jävla rätt längre...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Vinter.

Det är så kallt nu att luften har bestämt sig för att göra mig illa. Och det har inte ens börjat.
Expedition till Söderhavet? Jag är på.
Brinna i helvetet? Ja. Varför inte?
Bränna ner nåt bara för att stå nära? Inte så jävla omöjligt faktiskt. Göm tändvätskan. Pappa fryser...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Humor.

Satt precis och betraktade en tjackis få nåt slags vredesutbrott. Väldigt givande. De kraftfulla uttryck han använde sig av var följande: Satan i gatan, rackarns och järnspikars.
Ursäkta herr amfetamintorsk, 50-talet ringde och ville ha tillbaka sina svordomar...



Platsen för Urbana skådespel...

Tänka om och tänka rätt present till mig själv...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Ilska.

Jävlar i min lilla låda va arg jag blev idag. Och detta efter konfliktsituationen. Skakade och kunde fan inte andas. Och ja, jag hade rätt i sak.
Tog upp detta med en god vän och bara spydde ur mig svordomar och skäl.
Han tittade på mig lugnt och stilla och sa, men du, hur långt är du villig att gå för att ha RÄTT? Hur mycket smärta är du villig att lägga på DIG för att bevisa din poäng? Och vilken SKILLNAD kommer det att göra? Jag reste på mig och gick. Blev ännu argare och tände ännu en cigg. Och helt plötsligt slog det mig, karln har ju rätt. Släpp det. Jag fixar inte att gå runt med såna här känslor. För att ta en skitstrid idag, kommer bara få mig att förlora det eviga kriget mot mig själv...

Så vad lärde vi oss idag? Energi och fokus på rätt saker...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Yummie.

Intressant kombo. Inte jättegott men effektivt om man vill att det ska färga snabbt. En "kvällens".


- Posted using BlogPress from my iPhone

Insikt.

Kom på en stor sak idag. Jag kan bryta flera generationers knepiga uppväxt. Genom att fortsätta på denna väg kommer mina barn slippa det liv jag fick, och dom före mig. Slippa fira sina födelsedagar utanför kvarterskrogar. Slippa hoppas på löften som aldrig infrias. Jag var nykter och närvarande då min dotter fyllde år. Går allt som det ska får jag närvara vid min sons oxå. Många barn på samma plats känns lite obekvämt förvisso. Men det löser man förhoppningsvis genom att gå ner på alla fyra och vara en jävligt arg dinosaurie...

Läser en bok om förbudstiden. Kan ingen förbjuda sprit så jag också kan få ett tufft gangsternamn och bli rik som ett troll... Verkar soft.
Godnatt.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Oro.

Fredag igen. Sjukt att det påverkar ändå. Dagarna såg likadana ut förr. Som aktiv spelade det ingen som helst roll vilken dag det var...
Fick frågan, när kukade ditt liv ur? Alltid trott att det var när jag var åtta och HAN kom in mitt liv. Men minns ju att jag blev skickad till kurator när jag var sex. Var ingen happy camper i skolan.
Minns att jag HATADE kuratorn. Kanske ifrån honom jag fick min tweedfobi? Oklart.
Hursomhelst hittade jag hem vid elva. Hur? Hembränt. Fanns i omåttlighet tills jag drog hemifrån vid sexton och inte pallade längre.
Ändå exotiskt att torska på HB och inte komma från landet.
Återkommer i ämnet HAN. Sabba dagen är jag fullt kapabel att göra själv. Behöver inte honom för det...



- Posted using BlogPress from my iPhone

Pannkakor.

Jag vet. Ser galet äckligt ut. Men uppstekta pannkakor is the shit. Och jag har jobbat med mat i över tio år. Men för ögat var det ingen fest...


Fick en ganska obekväm fråga idag. Måste sova på den och ventilera lite imorgon.

Kan oxå konstatera att man är en riktig sucker som röker så här års. Inte mysigt ute. Inte mysigt alls... - Posted using BlogPress from my iPhone

Tekniktjall och stiltje.

Haft lite problem med tekniken. Inget att lacka på då det är långt bortom min kontroll. Råder just nu ett totalt lugn i mitt liv. Stiltje. Känner demonerna i mig börjar röra på sig, för någon vars kaos är hemma är detta tillstånd ovanligt.
Kan inte riktigt avgöra om det är behagligt än. Det enda som hänt av värde är en djup diskussion om en väns stjärtparasiter. Det var förvisso givande...
Liten grej att vara tacksam över.

Jag är min egen stjärts husbonn och herre...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Rösträtt.

Om någon har synpunkter på ifall det är bra eller dåligt att alla över arton får rösta, betänk då att Tomas Ledin fortfarande går runt på att turnera i Sverige.

Minst lika läskigt som vår tidigare självmordsstatistik.

Samband månne?


- Posted using BlogPress from my iPhone

Sen start.

Tog visst sovmorgon. Kan sova som ett barn fortfarande verkar det som. Lite ängslig, får inget grepp om vart denna dag tar vägen, Kontrollbehovet gör sig alltför bekant. Fast varför bekymra sig, inte så mycket jag kan göra. Och går det åt helvete. Är det bara att hålla i hatten...

Måste ha kaffe. Nu.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Vinterångest. Och en del annat...

Någonstans i Vår vackra huvudstad...


Telefon ringer: Geni 1 svarar: Ja Hallå? Eh ja. Hoppsan. Vad tokigt. Då vet vi.
Geni 2: Vad har hänt?
Geni 1: Jo, det står typ en miljon människor och väntar på tåg, tunnelbana, pendeltåg och ersättningsbussar. Det har kommit Snö?!
Geni 2: Snö? oj, i November? I Sverige? Det var som rackarns...


Birger Jarl grundade den här byn för ett tag sedan. Och i våra breddgrader händer det ibland, kors i taket, att det snöar och blir friskt ute... Back to the story.


Geni 2. Kan dom inte ta bilen?
Geni 1. Nä. Dom som har hand om vägarna sitter på en strand nånstans där det aldrig funnits snö och låtsas att det (bara) regnar.
Geni 2. Vad gör vi då?
Geni 1. Äh som vanligt, tar styvt 30 millar ur nån kassa och funderar på saken några år så kommer det blåsa över och folk lära sig längdskidåkning...


Kommer att be om ursäkt ifall detta inte sker i år igen, men vi får väl se...


Där jag kommer ifrån, är gängse förfarande att någon anställer någon i hopp att denne klarar av sina arbetsuppgifter, gör den inte det efter alltför många försök, FÅR MAN DENNE HITTA PÅ NÅT ANNAT!


Politiker och andra tjänstemän, har andra sätt att jobba på.


Och när ångan ändå är uppe. Sluta, snälla, klaga på SD. Så tröttsamt. En konsekvens av att ge (inte alla men alltför många) efterblivna halvdanskar rösträtt, är detta. Och till er som står på gator och torg och `protesterar`, detta kallas allmän rösträtt. En avigsida av Demokrati. Deal with it. Och istället för att fokusera på tomtarna som nu fått lite röster(dom skulle inte hitta arslet i ett mörkt rum),fokusera då på folket som anser sig ha koll och som alla röstat på i 20 år. Det är dom som kukat till och format detta härliga samhällsklimat.


Återkommer om detta i ämnet Diktatur vad det lider.


Min son och jag hade det underbart idag. En lövhög, några kastanjer och vips så var Mcd totalt ointressant. Det är ju JAG som ska lära mig utav mina barn! Inte bara dom av mig.


Det kallar jag leva i nuet...


  







  

Kärlek.

Då är det över. Papper påskrivna och det man en gång trodde på som evigt, är över. Minns ju så väl hur jag kände för sju år sedan. Släpp. Aldrig. In. Någon. Åtrå, tyck om, känn, men aldrig hela vägen. Det är inte värt det.

Fast. Jo. Det var det. Kunde gjort så mycket annorlunda. Men jag gav allt. På gott och fruktansvärt mycket ont. Och det jag kan få med mig av den här resan, utöver trasigt hjärta och ännu en djup reva i själen, är en vishet. För skedde inte allt såsom nu skett, hade jag inte tvingats förändra mitt liv. Och det har ett värde mycket större än en bodelning lr nåt annat av materiellt värde.

Och kvinnan i fråga, kan äntligen få ett lugn och bygga upp det som var hon. Det är hon värd. Minst sagt.

Nog om detta. Imorgon får jag träffa min son. Vi har lite bus på g. Vi fnissade gott åt buset vi planerat. Äntligen positiv energi och näring.

John Blund. Ko hit nu.

Krogen.

Märkligt att en plats som känts så hemma plötsligt känns så främmande. Man tänker, var jag så!?. Japp. Vi med fastsydd slips på pannan når sällan insikten att det är dags att lägga ned genom att inte ta det liiiiite för långt. För ofta.

Jävligt billigt nuförtiden dock. Helkväll för priset av en bättre kebab. Soft.

Godnatt.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Förändring...

Kanske måste ta tag i frukostvanorna vad det lider.
En sak i taget...

Fredag över.

Gick ju bra det där. Kommer att somna nykter i natt igen. Total befrielse. Idag. Försöker tänka på hur det sett ut om det var en vanlig dag för några veckor sedan.


Vakna: Torr i munnen, hjärtklapping och svår ångest. Som vanligt.
Är jag ensam? Vända sig om och titta, japp. Skönt.


Frukost: (två röda Marlboro) och lucköppning. Tog jag droger? Ringde jag och bråkade med min ex fru? Finns det nå deg kvar?
Vart var jag? Skitsamma, ner i påsen med all annan ångest.


Starta dagen: Duscha? Borsta tänderna? Rena kläder? Noop, orkar inte..


Kolla status: rödögd? Händerna skakar så det är svårt att få igång tändaren? hjärtklappning? luktar sprit ev avtändning? Check!


Bolaget: 8 öl (1 att kräkas upp, 2 för sluta skaka, 1 för att bli av med hjärtklappningen, 2 för att tänka klart och slutligen 2 att dricka långsammare medans man ringer runt och kollar om nån "vanlig vän" vill hitta på något. Om något innebar dricka sprit givetvis. Annars löste det sig ändå, och i värsta fall tillbaka till bolaget och köpa mer och fortsätta tills man somnade.


Detta kunde ju givetvis se annorlunda ut, men alltid startmängd och uppvaknande som bas för dagen. Om jag jobbade så fick allt som skedde efter frukost vänta tills jobbet var gjort. 


Om ni någon gång ser eller hör en alkis prata om att man dricker och härjar för att slippa vara "svensson". Le fint och betänk, att deras (vårt) liv är precis lika inrutat och fyllt med rutiner som det dom låtsas förakta. 


Dom minns det inte bara...    

Logik.

Fredag. En månad och en vecka utan sprit. En ocean av tid... 
Alla skuttar runt som Mary Poppins för att dom snart ska få ta aw:n och få rensa ur veckan och omfamna helgen. Vill oxå. Som fan. Alltid på fredagar. Inser dock att om jag tar en after work ikväll är det fullt möjligt att min fredag slutar i februari, på ett sunkigt hotellrum i Manilla ihop med två filippinska she-males. Intressant tanke förvisso men nä. Får vara idag.


Tittade mig själv i spegeln och inser att min fina Iggy Pop kropp jag byggt upp (brutit ned) börjar ersättas av sund-hull. Fan. Får ringa doktorn på Måndag och kolla om man kan operera bort Fotbolls-lår.


Ta det lugnt ikväll. 


Det ska jag... 

So what´s the fuzz about?

Undertecknad lider av en dödlig sjukdom. En människa som ligger utan hår och är i det närmaste anorektisk slipper ursäkta sig inför sig själv och andra. Faktum är att dom flesta skulle ha ett visst medlidande.

Jag tvingas verka bland er. Känna era blickar. Och hela tiden känna smärtan för alla jag någonsin älskat, har jag gjort väldigt illa. Få människor vet att jag bär på detta. Vilket jag är tacksam för. Och få vet vad jag bär på, och dess innebörd. Finns dock människor som dömer utifrån karaktär. Och det gör ont. 

Är dock sjukt tacksam att jag inte började hardcore-knarka för 16 år sedan då jag testade droger för första gången. Ingen, jag upprepar, ingen, passerar obemärkt förbi i Filaskor, page och champion tröja år 2010

I medelmåttets land skrattar ingen nykter- en resa genom smuts, mörker och hopp.

Hur hamnade jag här? Var det att plocka glas ur min mammas blodiga ansikte? Var det för att min pappa bytte kontinent? Var det för att mannen som tog hans plats gav mig och andra en resa genom människans mörkaste inre. Fan vet.

Det enda jag vet är, att detta inte är min plats. Står med ryggen i helvetets sken, med långfingret i högsta hugg, ett leende på läpparna, fast besluten att nå en frid jag aldrig funnit. Det kommer att kosta. Det kommer att göra jävligt ont. Och det kommer att öppna ärr till sår. Men det kommer att ge två änglar en far tillbaka, vänner en bror, och en själ ljus åter.

Livet på livets villkor. Från rännsten till grav.

Fuck it. Nu kör vi....