Undertecknad lider av en dödlig sjukdom. En människa som ligger utan hår och är i det närmaste anorektisk slipper ursäkta sig inför sig själv och andra. Faktum är att dom flesta skulle ha ett visst medlidande.
Jag tvingas verka bland er. Känna era blickar. Och hela tiden känna smärtan för alla jag någonsin älskat, har jag gjort väldigt illa. Få människor vet att jag bär på detta. Vilket jag är tacksam för. Och få vet vad jag bär på, och dess innebörd. Finns dock människor som dömer utifrån karaktär. Och det gör ont.
Är dock sjukt tacksam att jag inte började hardcore-knarka för 16 år sedan då jag testade droger för första gången. Ingen, jag upprepar, ingen, passerar obemärkt förbi i Filaskor, page och champion tröja år 2010
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar